jarv.jpg

Järv

Järven (Gulo gulo) är Europas största mårddjur. Den lever i Sverige främst i fjälltrakten, från nordvästra Dalarna och norrut. Järven förekommer i fjälltrakterna, men har på senare år börjat sprida sig till Norrlands skogsbygder. Arten är cirkumpolär, vilket betyder att den finns i de nordligaste delarna av Europa, Asien och Nordamerika.

"Järvens vanligaste föda är ren, men den äter också kadaver som andra rovdjur fällt"

Habitat
Järven är väl anpassad till ett liv i snöiga trakter. På vintern får den en tjock varm vinterpäls och de stora hårbeklädda tassarna fungerar som snöskor. Järven lever ensam och rör sig över stora områden. Den är starkt revirhävdande och båda könen försvarar sina revir mot artfränder. Honornas revir är ungefär 100 kvadratkilometer medan hannarnas är betydligt större, runt 400 kvadratkilometer.

Föda
Järvens vanligaste föda är ren, men den äter också kadaver som andra rovdjur fällt. Om den får tillfälle dödar den flera renar samtidigt. Det är en strategi för att överleva. Kadavren göms och utnyttjas som matförråd under hela vintern. På sommaren är järven allätare. Då äter den både mindre däggdjur och fåglar, rötter, gröna växter, blåbär, lingon och kråkbär.

Biologi
Arten är kraftigt byggd med korta ben och stora tassar. Den väger mellan 10 och 30 kilo och kan bli 70-80 cm lång. Färgen kan variera mellan olika individer; en del är mörkt bruna, nästan svarta, andra betydligt ljusare. Svansen är kort och yvig. En järvhona föder inte ungar varje år och dödligheten bland ungarna är ofta stor.

Hot 
Sedan järven blev fridlyst 1969, har arten långsamt återhämtat sig och det finns idag runt 500 järvar i Sverige. Det förekommer illegal jakt. Arten är klassificerad som starkt hotad på Artdatabankens lista. Internationellt på den globala röda listan är den placerad i kategorin sårbar (VU) Den finns också upptagen bland arterna på EU:s habitatdirektiv.

Få erbjudanden och information direkt i din inkorg via nyhetsbrev: