Persiskleo.jpg

Persisk Leopard

Den största populationen av persisk leopard (Panthera pardus saxicolor) finns i Iran, det finns även mindre populationer i Afghanistan, Turmenistan, Armenien, Azerbadjan, Georgien, Turkiet och Ryssland. Persisk leopard är mycket sällsynt och står som hotad (E) på IUCN röda lista. Det finns mellan 1000 och 1300 individer kvar i det vilda. Populationen är mycket svår att beräkna då den lever i sådan svåråtkomlig terräng. 

"Persisk leopard föredrar att leva i bergsområden med mycket klippig terräng"

Habitat 
Persisk leopard föredrar att leva i bergsområden med mycket klippig terräng där klimatet kan vara mycket torrt och kargt till mer frodigt med rika barrskogar eller snörika områden på mer än 3000 meter över havet. Leoparderna är mycket bra på att klättra och hålla balansen. Var den finns styrs mycket av födotillgången.

Utseende
Persisk leopard är en av de största leopardsorterna som finns. De kan bli 75 cm höga i mankhöjd. Från huvud till svans kan de bli 1,2 till 2 meter långa. Svansen kan vara 0,5 till 1 meter lång. De kan väga mellan 30 och 70 kg. Teckningen på pälsen kan variera mycket men generellt har de mindre svarta fläckar på huvudet och som blir större på rygg, mage och ner på benen. Fläckarna på insidan av benen kan vara mer rödfärgade än på utsidan. Pälsen är mycket tätare på persisk leopard än på andra sorter, en anpassning för att tåla ett kallare klimat.

Föda 
Leoparderna är köttätare och deras föda består både av små däggdjur och fåglar. De kan även äta gazeller, antiloper och hjortar. De jagar genom smygjakt eller överraskar sitt byte.

Biologi
De lever solitärt, ensamma, ibland kan hannar följa honor under en period, men de är oftast bara under parningssäsongen som är året runt. De är nattaktiva och ser mycket bra i mörker. De markerar revir genom urin och klösmarkering på träd. Honorna är dräktiga i 3,5 månad och kullen är mellan 1-3 ungar som föds blinda, blir könsmogna vid ca 2,5 års ålder. En leopard blir oftast 10–15 år, ibland kan de dock bli upp till 20 år gamla.

Speciella anpassningar hos den persiska leoparden:

  • - Tätare päls så den kan hålla värmen bättre vid ett kallt klimat.

  • - Bra kamouflage med fläckarna på pälsen.

  • - Bakbenen längre än frambenen så det underlättar när den hoppar.

  • - Ögonen sitter mitt fram på huvudet så att iaktagelseförmågan är som bäst när den skall jaga föda.

  • - Framtassarna ha långa klor för att kunna hålla fast byten och även för kunna hålla fast sig när de klättrar och hoppar.

  • - Sträv tunga för att kunna slicka bort hinnor och päls på byten.

    Hot
    Habitatförlust då människan sprider sig och trycker undan rovdjur och deras bytesdjur. Illegal jakt för kött och päls, skinn samt ben till asiatisk medicin.

Få erbjudanden och information direkt i din inkorg via nyhetsbrev: